Idag så ligger Philip hemma i magsjuka och han hade en jobbig natt med en massa kräkningar.

Jag hörde av skolan, då jag ringde och sjukanmälde honom, att det gick magsjuka där.

Nu hoppas jag slippa magsjukan då det är bland det värsta som finns. Men men det brukar ju vara rätt så smittsamt så vi får väl se om ett par tre dagar.

Ja, annars så rullar det på av bara farten och jag hinner inte tänka så mycket annat än på jobbet och de vardagliga bestyren. Men det är klart att hela tiden finns den enorma saknad jag känner efter flickorna. Den saknaden växer dag för dag och fortsätter det så här så vet jag inte hur länge jag orkar.

Philip träffade sin ena syster en sväng igår och jag frågade om han hade kramat om henne. Det hade han och jag sa att jag skulle kunna ge vad som helst för att få krama om dom om än bara för en liten stund.

Fasen vad jag saknar dom.

Min vän fyller år idag så jag ska uppvakta henne ikväll och har jag tur så kanske man får kaffe och en tårtbit. Eller jag kanske hoppar tårtbiten för det verkar som om allt jag äter för tillfället fastnar på mig.

/Peter