Man vaknar till ännu en kall dag. -25 på termometern när man gick morgonpromenaden med Malte. Det är tur att man har tjocka långkalsonger.

Sedan hem och duscha,raka sig och borsta tänder och då återstår det svåraste; att väcka sonen. Han måste vara Sveriges tröttaste kille. Fast jag pratar med honom och han sitter upp i sängen så sover han. Han har tom somnat medans han äter frukost.

Det kanske är normalt för tonårskillar att vara så trött men jag själv kommer inte ihåg att jag hade några problem att vakna i den åldern.

Flickorna, dom var det aldrig några problem med. Dom klev alltid upp i tid men det är kanske så att det är viktigare för flickor att göra sig iordning med smink,frisyr osv, så dom måste gå upp i tid för att hinna med allt.

Men jag kan bara hoppas att det är en övergående period för Philip och att han snart blir lite mer pigg på mornarna.

Det är relativt lugnt just nu på jobbet och det känns bra för då hinner jag lära mig mer om alla maskiner och redskap som vi säljer.

Philip fyller 16 år den 6:e mars och både han och jag gruvar oss för hur den dagen skall bli. Troligtvis så kommer nog mormor och morfar vilja att han kommer ut till dom dagen för. Men vi får se. Man får ta en dag i taget.

/Peter