Idag har Maria namnsdag så jag måste komma ihåg att ringa till min syster och säga grattis på namnsdagen.

Det har jag gjort så länge jag kan minnas och de få traditioner jag har kvar vill man hålla hårt i.

Annars så känns det alltid lite bättre då det är fredag och man har en hel helg att se fram mot.

Pimpeltävlingar mixat med innebandymatcher är ingredienserna i den kommande helgen. Kryddar man det med lite god mat och några promenader så har man några bra dagar framför sig.

Jag pratade med min käre far igår och han har åkt på en jäkla förkylning så jag hoppas att han snart blir frisk från den.

Jag och Philip kommer varandra närmre och närmre, tycker jag och förhoppningsvis så kommer vi båda två att må bättre och bättre ju längre tiden går.

Han nös några gånger igårkväll och så sa han;- kommer du ihåg mammas nysningar, pappa?

-Ja, svarade jag. Det var nog ingen som kunde låta så högt vid en nysning.

- nä, sa Philip och så skrattade vi hjärtligt åt hennes härliga nysningar.

Just det att man kan skratta åt minnen som man har istället för att gråta varje gång man tänker på Catherine, det tror jag är ett tecken som nåt att vi är på väg åt rätt håll.

Samtidigt så vet vi att saknaden efter Catherine, den kommer alltid att finnas och den kommer alltid att var stark.

Ja, nu är det dags att göra något nyttigt här på jobbet så jag önskar alla ni som läser en riktigt trevlig helg.

/Peter