Solen skiner ute och det känns att våren är på väg med stormsteg.

Samtidigt så infinner sig den obligatoriska vårtröttheten, iallafall hos mig.

Det känns som om jag kan somna när och var som helst.

Men konstigt nog så är jag fortfarande väldigt morgonpigg. Kanske är det ett ålderstecken, för min son, han är hur pigg som helst på kvällarna men däremot fruktansvärt trött på mornarna.

I morse var det nästan omöjligt att få någon form av kontakt med honom förrän han hade varit vaken i en halvtimme iallafall och då var han mest arg över att jag väckt honom.

Vi hade ett samtal på väg till skola och jobb där jag måste ha låtit som en riktig gnällkärring. Men det är frustrerande att han inte förstår att jag kämpar som bara den för att på något vis kunna ge honom det som Catherine gjorde varje dag.

Det som både han och jag jämt tog för givet, det med städning, bäddning, tvättning och matlagning, det är det jag som gör nu och jag lovar att jag får kämpa för att göra alla dessa saker och ändå så är jag inte i närheten av det som Catherine gjorde.

För hon kom alltid på nya maträtter, hon bakade, målade, bytte gardiner och såg till att vi hade ett hem i jättebra ordning.

När jag tycker att vi har bra ordning nu så skulle säkert många tycka att det såg ut som ett bombnedslag.

Jag har liksom inte förmågan att se allt som behöver göras och än mindre har Philip den förmågan. Så därför har jag sagt att vi måste försöka att hjälpas åt så att det blir lite lättare.

Men samtidigt så vet jag att han har mycket med skolarbetet och jag vet också att man inte tycker det är så jädra roligt att dammsuga eller diska när man har kompisar som slipper alla såna sysslor.

Men nu är situationen som den är för oss och det är bara att gilla läget.

På jobbet går allt sin gilla gång och för tillfället är det lite lugnare igen. Men mina erfarna arbetskollegor säger att det är lugnet före stormen så det gäller att passa på att njuta lite av den här här lite lugnare perioden för snart så kommer alla mina nyvunna kunskaper att behövas för att klara av "stormen".

Idag ska jag bli bjuden på lunch och det ser jag fram mot. Hon som bjuder har gjort hemmagjord korvgryta.

/Peter

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Dagarna går med vindens fart och hösten närmar sig med stormsteg. Vädret varierar mellan sol och 25 grader varmt till regn, blåst och kalla kvällar. Jag har alltid tyckt att alla årstider har sin charm, men hösten är väl den årstid som jag gärna se...

Sommaren går mot sitt slut och det kommer inte vara en sommar som jag kommer att kunna titta tillbaka på och säga att det var en av mina bästa. Tvärtom så kanske det har varit den absolut svåraste sommaren att ta sig igenom. Jag vet att det blir ...

Nu är man igång på allvar med arbetet och det börjar att märkas lite smått att sommaren är på väg mot sitt slut. Det blir mörkare allt tidigare och när inte solen skiner så kan det kännas lite kyligt ute. Jag tycker att dagarna går fortare och fort...

Idag har Per namnsdag och det är Philips namnsdag då han heter Per Kjell Philip. Per heter han efter morfar och Kjell efter farfar. Nu brukar vi inte fira namnsdagar mer än att man försöker att komma ihåg att säga grattis så det ska jag göra när ...

Att man kan bli fysiskt trött av något som är psykiskt jobbigt tycker jag är märkligt. Men tydligen är det så vi människor fungerar. Två mornar i rad har jag inte vaknat av larmet på mobilen. Istället för att som alltid vakna kl 6 för att hinna m...