Lördagsmorgon och jag har varit vaken sen kl.6 Hunnit med Maltes promenad och tvättat bilen, så det har börjat bra.

Om någon timme så skall jag ut på Alnönappet och försöka få något annat än de simpor som finns därute.

Jag har aldrig nämnt något i min blogg om en person som jag träffar regelbundet och som varit ett enormt stöd under det sista året. Jag har medvetet valt att inte skriva något om det då jag inte velat hänga ut henne offentligt på något sätt.

From nu så kommer jag även att berätta lite om den delen av mitt liv och hon kommer nog att nämnas en hel del även om jag inte kommer att nämna något namn.

Men dom som känner mig vet vem det är jag pratar om.

Hon har stöttat mig och jag tror att jag stöttat henne men vi har också stött på ett väldigt starkt motstånd mot att vi träffas. Människor som inte känner vare sig mig eller henne är ganska snabba att döma.

Det är tydligt att man under en betydande tid efter att man blivit änkeman ska leva själv och sörja ensam. Det finns tydligen någon sorts osynlig moralisk bedömning hos människor som innebär att det är fult att för tidigt efter make eller makas bortgång finna någon av det motsatta könet.

Dom som gör dessa fördömanden, tror jag inte själva har upplevt tomheten och ensamheten efter att man mist sin fru eller make.

En sak som jag vill vara väldigt tydlig med är att INGEN kommer någonsin att kunna ta Catherines plats i mitt hjärta. Jag kommer alltid att älska henne mest av allt. Men lyckligtvis så är vi människor utformade på ett sånt vis att det finns plats för väldigt mycket kärlek i våra hjärtan.

Sedan finns kärleken i väldigt många former och jag tror att man kan älska på många olika sätt.

Sina barn älskar man på ett sätt, vänner på ett annat sätt och så finns kärleken mellan kvinna och man och den kan också vara väldigt olika.

Jag tror att de flesta som läser detta kan hålla med om det.

Anledningen till att jag väljer att skriva om just detta idag är för att hon som jag träffar ska förstå att hon betyder mycket för mig även om jag inte har nämnt henne i min blogg tidigare.

/Peter

 

Mari

5 mars 2011 22:12

Heja Peter, jättebra skrivet! Ingenting blir bättre av att gå och sörja i sin ensamhet. Att man träffar en ny människa som blir viktig i ens liv betyder inte att man på något sätt nedvärderar eller glömmer det som varit. Precis som du säger så kan kärleken se ut på många olika sätt och det finns plats i hjärtat för alla sorter. Njut av det fina i livet, tråkigheter är det nog av ändå!

http://ateljepinglo.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Dagarna går med vindens fart och hösten närmar sig med stormsteg. Vädret varierar mellan sol och 25 grader varmt till regn, blåst och kalla kvällar. Jag har alltid tyckt att alla årstider har sin charm, men hösten är väl den årstid som jag gärna se...

Sommaren går mot sitt slut och det kommer inte vara en sommar som jag kommer att kunna titta tillbaka på och säga att det var en av mina bästa. Tvärtom så kanske det har varit den absolut svåraste sommaren att ta sig igenom. Jag vet att det blir ...

Nu är man igång på allvar med arbetet och det börjar att märkas lite smått att sommaren är på väg mot sitt slut. Det blir mörkare allt tidigare och när inte solen skiner så kan det kännas lite kyligt ute. Jag tycker att dagarna går fortare och fort...

Idag har Per namnsdag och det är Philips namnsdag då han heter Per Kjell Philip. Per heter han efter morfar och Kjell efter farfar. Nu brukar vi inte fira namnsdagar mer än att man försöker att komma ihåg att säga grattis så det ska jag göra när ...

Att man kan bli fysiskt trött av något som är psykiskt jobbigt tycker jag är märkligt. Men tydligen är det så vi människor fungerar. Två mornar i rad har jag inte vaknat av larmet på mobilen. Istället för att som alltid vakna kl 6 för att hinna m...