Ännu en dag med strålande sol och hela min kropp skriker efter att få komma ut på en is. Jag har sedan jag var 4 år en sådan obeskrivlig längtan till att få komma ut och fiska. Det har varit och kommer alltid att vara min källa till kraftåterhämtning och utan fisket så vet jag inte hur jag jag skulle ha klarat de tuffa tider som har varit och till viss mån fortfarande är.

Ikväll ska Philip på Prolympias årliga Idrottsgala där dom klär upp sig och äter tre-rätters middag mm. Han ser verkligen fram mot det och han känner sig mycket piggare idag.

Jag ska åka och hälsa på min syster ikväll samt göra färdig en massa krokar som jag ska sälja så jag kommer att ha och göra medans han är på galan.

Till helgen är det tävling på Edebosjön på lördagen och i Svenstavik på söndagen så det lutar väl åt fiske även i helgen.

En annan sak som jag måste ta tag i det är mina matvanor. Jag har helt och hållet struntat i vad jag stoppat i mig de senaste året och det har resulterat i en oönskad viktökning. Men nu jädrar, så ska det bli ändring på den fronten.

Inget mer godis, inga mackor och bort med ris, pasta och potatis.

Så förhoppningsvis så är man i matchvikt till hösten igen. Beach 2011 får jag glömma för dit är det för nära till, men kanske beach 2012 kan vara något.

/Peter

Onsdag idag och mitt i veckan. Natten som gick var väldigt underlig då jag inte föll in i någon djupsömn alls. Det kändes som om jag var mitt i mellan att vara vaken och att sova. Jag hade på tv:n hela natten och jag hörde allt som sas fastän jag trodde jag sov. Väldigt knepig känsla som jag inte vill uppleva igen.

Philip fick stanna hemma idag för säkerhets skull även fast han kände sig mycket bättre idag.

Jag, som är lite av en hypokondriker har gått och känt mig illamående ända sen igår men jag tror att det bara sitter i mitt huvud.

Nu börjar det kännas och märkas att våren närmar sig och det känns bra. De här sista veckorna på pimpelsäsongen dvs april ut är den absolut finaste och bästa tiden på hela året, tycker jag.

Nu laddar jag upp batterierna till full styrka för att de ska hålla ända fram till nästa vintersäsong.

/Peter

Idag så ligger Philip hemma i magsjuka och han hade en jobbig natt med en massa kräkningar.

Jag hörde av skolan, då jag ringde och sjukanmälde honom, att det gick magsjuka där.

Nu hoppas jag slippa magsjukan då det är bland det värsta som finns. Men men det brukar ju vara rätt så smittsamt så vi får väl se om ett par tre dagar.

Ja, annars så rullar det på av bara farten och jag hinner inte tänka så mycket annat än på jobbet och de vardagliga bestyren. Men det är klart att hela tiden finns den enorma saknad jag känner efter flickorna. Den saknaden växer dag för dag och fortsätter det så här så vet jag inte hur länge jag orkar.

Philip träffade sin ena syster en sväng igår och jag frågade om han hade kramat om henne. Det hade han och jag sa att jag skulle kunna ge vad som helst för att få krama om dom om än bara för en liten stund.

Fasen vad jag saknar dom.

Min vän fyller år idag så jag ska uppvakta henne ikväll och har jag tur så kanske man får kaffe och en tårtbit. Eller jag kanske hoppar tårtbiten för det verkar som om allt jag äter för tillfället fastnar på mig.

/Peter

Tillbaka på jobbet efter en helg som mest bestått av pimpelfiske.

På lördagen så var jag på Bensjön, bräcke i snålblåsten. Bra fiske men kallt. Jag blev 4:a på 15,5 kg. 1:an hade dryga 17 kg.

Desto roligare på söndagen när jag fick vinna min 7:e tävling i vinter.

Bybergspimpeln heter tävlingen och med tanke på hur många duktiga fiskare det var med från västernorrland, Jämtland och Härjedalen, så räknar jag den som den roligaste vinsten i vinter.

Philip var sugen att följa med både lördag och söndag men ändrade sig när han insåg vad tidigt han måste kliva upp. Det inte alltför fina vädret bidrog väl också till hans beslut.

Man blir rätt så slut efter en dag på sjön med borrande och gående i kallt väder så man känner sig lite som en urlakad fisk på kvällen och därför finns inget utrymme för några större utsvävningar.

Jag hade med mig min kvinnliga vän på båda tävlingarna samt att min fiskekompis, Sture, följde med på söndagen.

Dock inga framskjutna placeringar för henne men hon är jätteduktig som kämpar på och hon lär sig mer och mer för varje tävling.

Denna vecka ser ut att bli ganska intensiv på jobbfronten även om jag och Philip ska åka till Vemdalsskalet över dan på onsdag för att pröva om våra skidkunskaper finns någonstans djupt därinne. Det ska bli roligt och spännande.

Malte kommer att få följa med och om vi hittar ett par skidor som passar honom kanske även han följer med i backarna.

Skämt åsido men jag måste bara få berätta om en episod som är ganska rolig och som handlar om hundar och skidåkning.

Min morbror hade för ett antal år sedan träffat en ny pingla och vi var hemma hos syrran när dom kom dit och hälsade på.

Jag berättade att vi hade skaffat en Golden Retriever och jag sa till henne att nästa vinter så ska jag skaffa skidor så att jag Isak (hundens namn) kan "skejta" på sjöarna.

Då sa hon;- Inte visste jag att man kunde lära hundar att åka skidor. Herregud vad svårt.

Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta, men jag höll mig och förklarade lugnt att det var jag som skulle åka skidor och Isak skulle springa bredvid.

-Aha, sa hon och kände sig nog lite dum.

/Peter

Hundar i väntan på skidtur

Man kan undra om det blivit något fel på min tidsuppfattning. Jag tycker tiden går så enormt fort. Det verkar som om det bara finns måndagar och fredagar.

Men det är väl som alla säger; ju äldre man blir desto fortare går tiden.

Igår var det en av de blåsigaste dagarna på länge och det verkar som om det ska hålla i sig några dagar framåt. Jag hade hoppats på en finvädershelg men man får väl klä sig efter det rådande vädret så ska det väl funka ändå.

Tävling på Bensjön, jämtland på lördag och Philip var sugen att följa med, så det är bara att hoppas på att inte vädret avskräcker.

På söndag är det tävling i Byberget ovanför Ånge så på fiskefronten finns det att göra så det räcker , om man nu väljer det.

Igårkväll fick jag främmande av en fiskekompis som dök upp vid 22-tiden och vi drack kaffe och pratade fiske till midnatt, men tiden går ju som sagt var så jäkla fort.

Imorse klev jag upp halv sex och tog en längre promenad med Malte. Sedan diskade jag och dammsög. efter det så bar det av ned till tvättstugan för att enda möjligheten att få en tvättid är mellan 7 och 11 och det är ju skönt att slippa tvätta på helgen.

Fixade ordning frulle åt Philip och mig och sedan skjutsade jag honom till Nivrenaskolan för BasketDM, innan jag for på jobbet.

Nu ska jag hem på lunchen och promera en sväng med Malte och ta rätt på tvätten.

efter jobbet idag så ska jag och Philip äta en god middag och sedan blir det nog en tur till Matfors för att i trevligt sällskap titta på postkodsmiljonären och Lets Dance.

Fasen, man har verkligen blivit gammal.

/Peter

Återigen torsdag och man ser slutet på veckan allt tydligare.

Det blåser som bara den utanför kontorsfönstret och snön smälter i en allt raskare takt.

Igårkväll så var jag och Philip hemma och tog det lugnt tillsammans och det kändes som om vi behövde det båda två.

Philip pratade länge i telefon med sin mormor och det tror jag att han mådde bra av.

Vi grillade igår och åt potatisgratäng till och det var jädrigt gott. Våra grannar tittade lite undrande på mig när jag stod i snålblåsten och grillade men jag tror nog att dom var lite avundsjuka.

Sedan så tog vi en lång promenad med Malte och det var bra för själen.

Imorse så var det som vanligt med hundmatning, promenad, kaffekokning, dammsugning och bäddning.

Philip var inte lika trött som han varit tidigare i veckan så det kanske går åt rätt håll.

Annars så händer det en hel del på den allra privataste fronten som gör att hjärnan kanske inte funkar optimalt i alla situationer.

Nu lite nostalgi. Min mamma var en tävlingsmänniska ut i fingerspetsarna och hon var väldigt klok och allmänbildad. Hon älskade tävlingar av olika slag och bland annat så deltog hon Sundsvalls Tidnings tävling som hette Jorden Runt som gick ut på att man skulle svara på en massa allmänbildande frågor samt sedan skriva en slogan som passade för just det temat som var den specifika veckan.

En av gångerna hon vann så skrev hon följande slogan som gav henne en resa för två till London:

"Med aning och förväntan, kommer vårjäntan".

Den poppar alltid upp i mitt huvud den här tiden på året och även om den skrevs 1974 så känns det som att den aldrig går ur tiden.

/Peter

Det finns saker som händer i mitt liv som jag inte vill lämna ut i min blogg men som påverkar mig enomt mycket just för tillfället.

Dessa saker är av sådan natur att de säkerligen kommer att påverka mitt sätt att skriva och berätta saker här på bloggen.

Jag och Philip har haft några mindre bra dagar som gjort oss väldigt ledsna båda två, men vi har bestämt oss för att kämpa på och försöka att stötta varandra så gott vi kan.

Annars så innehåller varje dag morgonbestyr med hundpromenader, städning, bäddning, matlagning och tvättning, hundpromenader igen osv osv.

Jag önskar ibland att man kunde få komma bort ett tag och slippa alla vardagliga bestyr och bara få koppla bort allt ett tag. Men det känns som om det ligger väldigt långt fram i tiden om det nu kommer att hända överhuvudtaget.

Philip och jag saknar vårt gamla liv väldigt mycket och ofta och visst hade saker och ting kunnat vara väldigt mycket lättare om inte situationen varit som den är med relationerna mellan oss i vår tidigare familj.

Om någon mer än jag kunde se sorgen i Philis hjärta så tror jag inte att det skulle vara som det är idag.

Jag önskar att det skulle räcka med den kärlek jag ger honom men jag vet att han skulle behöva kärleken från sina syskon, kanske än mer.

Då man är 16 år så ska man andas en optimism inför framtiden. Man skall känna trygghet och längta efter att träffa någon att bli kär i. Hela livet skall kännas som om att allt är möjligt.

Tids nog så kommer ett betydligt större ansvarstagande och kraven kommer att öka dramatiskt. Man förväntas göra bra ifrån sig i skolan, ta körkort, man ska hitta ett jobb och en bostad. Dessutom ska man uppfylla de materiella standardkraven såsom bil, tv, dator mm.

Jag hoppas självklart att jag kommer att kunna vara med Philip så länge som möjligt och stötta honom så mycket jag bara kan.

/Peter

Ja, ännu en helg har passerat och även denna helg gick med vindens fart.
På lördagen så var det pimpeltävling i Fagerviks hamn och jag tog hem en andra plats.

Noterbart är att vi bara var två av alla deltagarna som fick någon fisk överhuvudtaget, så det var inget hävt fiske. Jag hade 5 st abborrar.

Min fiskekompis Sture var det som bärgade första platsen och den var han väl värd.

Philip har mest lanat i helgen och tyvärr inte alls tagit vara på det fantastiska väder som varit, men det är väl så att ibland så kan det vara skönt att bara göra vad man känner för och skita i vädret utanför.

På söndagen var det pimpeltävling på Borgsjön i ett helt enormt fint väder. Solen strålade från en klarblå himmel, 8 grader varmt och vindstilla. Lägg sedan till trevligt sällskap och ett ganska så bra fiske så har man receptet på en lyckad dag.

Jag slutade tvåa även denna gång men jag kände mig nöjd ändå även om jag alltid vill vinna förstås. Vågen stannade på dryga 6 kilo och det var helt ok.

På båda tävlingarna var även min kvinniga vän med och hon tycker också att det är skönt att vara ute och hennes fiskekunnande ökar för varje gång vi varit ute.

Annars så är det väl inte mycket att orda om den gångna helgen mer än att den som sagt var, gick alldeles för fort.

Men nu är det måndag igen och det känns som att livet är lite, lite lättare att leva nu när man har den fina våren att se fram mot och att det blir ett högre tryck på arbetet vilket också gör att dagarna flyger fram, även under arbetsveckan.

Malte och Mysan verkar verkligen ha hittat varandra och dom sover tillsammans varje natt. Det känns väldigt fint att dom har sällskap av varandra även om dom är hund och katt.

/Peter