Direktlänk till inlägg 23 februari 2011
Veckorna bara flyger fram och varje dag är den andra lik.
Det finns en oro i kroppen som inte försvinner oavsett vad jag gör.
Philip är frisk idag iallafall och på skolan.
Igår hade vi en lugn kväll hemma då vi bara slappade och pratade med varandra.
Det är snart dags att välja gymnasieprogram för honom och det är inte det enklaste valet i livet men kanske ett av de viktigaste. Det lutar åt Samhällsvetenskapligt program med inriktning mot ekonomi, så vi får väl se om det blir det.
Kylan håller i sig och en sådan lång och kall vinter har jag aldrig upplevt tidigare.
Kanske påverkar det också ens sinnesstämning och då bör man må bättre ju närmre våren man kommer. Det hoppas jag i allafall.
Malte verkar trivas bra hos oss och även om det innebär en massa hundhår överallt så känns det tryggt att ha honom hos oss igen.
Mysan (katten) och han kommer väldigt bra överens och det känns bra att veta att man alltid måste ut på sina promenader på morgonen och på kvällen.
Jag far också hem varje lunch och går en sväng med honom men snart ska jag ta med honom på jobbet varje dag så att han får börja lära känna mina arbetskamrater.
Jag frågar Philip flera gånger varje dag om han hört något från sina syskon men tyvärr så får jag samma svar varje gång; nej.
Sen vill han inte prata mer om det. Det gör alldeles för ont.
För mig är inte det värsta att dom inte pratar med mig utan det är att jag vet hur fruktansvärt mycket Philip saknar dom.
Men det kanske är som man säger; Det som inte dödar, det härdar. Men till vilken nytta?
/Peter
Dagarna går med vindens fart och hösten närmar sig med stormsteg. Vädret varierar mellan sol och 25 grader varmt till regn, blåst och kalla kvällar. Jag har alltid tyckt att alla årstider har sin charm, men hösten är väl den årstid som jag gärna se...
Sommaren går mot sitt slut och det kommer inte vara en sommar som jag kommer att kunna titta tillbaka på och säga att det var en av mina bästa. Tvärtom så kanske det har varit den absolut svåraste sommaren att ta sig igenom. Jag vet att det blir ...
Nu är man igång på allvar med arbetet och det börjar att märkas lite smått att sommaren är på väg mot sitt slut. Det blir mörkare allt tidigare och när inte solen skiner så kan det kännas lite kyligt ute. Jag tycker att dagarna går fortare och fort...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
6 |
||||
7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 |
13 |
|||
14 | 15 | 16 | 17 |
18 | 19 |
20 |
|||
21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 |
27 | |||
28 | |||||||||
|