Igår var jag och tittade på Philip när han var med TV-puckslaget till Ramsele. Medelpad mötte Jämtland och Ångermanland.

En fruktansvärt kall ishall var det och jag som ska vara så rutinerad hade tagit på mig alldeles för lite kläder.

Vi klev upp kl 5 på morgonen och vi var hemma kl 22.30 så vi somnade ovaggade, både Philip och jag.

Caroline hade förutom att gå ut med hundarna städat jättefint så det var riktigt roligt att komma hem till ett städat hus.

Hockeymatcherna gick väl så där. Medelpad vann en match och förlorade tre men med tanke på att dom inte spelat ihop förrut så tycker jag att det såg hyfsat ut. Det kan nog bli ett bra lag var det lider.

Idag så har Philip träning och jag och farsan ska ut till Lena i Ripsand och hämta en soffa till Carro.

Morgonpromenaden var ingen höjdare. Isak,Malte och Angus såg ut som blöta svampar när vi kom hem så det tog väl en timme att få dom ren och torr.

Jag tänker på dig, Catherine varje sekund. Igår när jag åkte till Ramsele så önskade jag så innerligt att du hade varit med mig och fått titta på vår fantastiska son. I natt så vaknade jag av att Philip låg och grät och han längtade så fruktansvärt mycket efter dig.

Vi kommer att klara av det här men det är inte lätt, Hjärtat.

Jag sa alltid till dig hur konstigt jag tyckte det var att min kärlek till dig växte för varje dag som gick. Jag tyckte det var så konstigt eftersom jag älskade dig så ofantligt mycket från första dagen vi träffades och ändå blev kärleken bara större och större allteftersom. Nu när du är borta så borde ju kärleken självklart finnas där hela tiden men fortfarande, älskling, så växer min kärlek till dig för varje dag. Det som är så fruktansvärt konstigt är att jag inte på något sätt nu, kan visa dig hur mycket jag älskar dig. Men kanske du på något sätt ändå är med oss och att du känner hur mycket jag och dina barn älskar dig. Jag hoppas det.

Då det gäller mitt och ditt stora intresse, fisket, så förstår jag inte när jag ska få tillbaka min längtan till det. Fisket som varit det jag älskat så enormt sedan jag var en liten pojke på 4 år. Jag hoppas verkligen att den känslan kommer åter till mig./Peter

 

Bylla

17 november 2009 13:28

På tal om hockey så har du ett häftigt namn, speciellt idag då Foppa är tillbaka i Modo. Jag är modoit som du förstår.
Hoppas att du och din familj kommer till ro och kan gå vidare i livet efter er stora förlust. Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Dagarna går med vindens fart och hösten närmar sig med stormsteg. Vädret varierar mellan sol och 25 grader varmt till regn, blåst och kalla kvällar. Jag har alltid tyckt att alla årstider har sin charm, men hösten är väl den årstid som jag gärna se...

Sommaren går mot sitt slut och det kommer inte vara en sommar som jag kommer att kunna titta tillbaka på och säga att det var en av mina bästa. Tvärtom så kanske det har varit den absolut svåraste sommaren att ta sig igenom. Jag vet att det blir ...

Nu är man igång på allvar med arbetet och det börjar att märkas lite smått att sommaren är på väg mot sitt slut. Det blir mörkare allt tidigare och när inte solen skiner så kan det kännas lite kyligt ute. Jag tycker att dagarna går fortare och fort...

Idag har Per namnsdag och det är Philips namnsdag då han heter Per Kjell Philip. Per heter han efter morfar och Kjell efter farfar. Nu brukar vi inte fira namnsdagar mer än att man försöker att komma ihåg att säga grattis så det ska jag göra när ...

Att man kan bli fysiskt trött av något som är psykiskt jobbigt tycker jag är märkligt. Men tydligen är det så vi människor fungerar. Två mornar i rad har jag inte vaknat av larmet på mobilen. Istället för att som alltid vakna kl 6 för att hinna m...